< Psalms 50 >
1 [A Psalm by Asaph.] The Mighty One, God, the LORD, speaks, and summons the earth from the rising of the sun to its setting.
En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.
2 Out of Zion, the perfection of beauty, God shines forth.
Af Zion går upp Guds härliga sken.
3 Our God comes, and does not keep silent. A fire devours before him. It is very stormy around him.
Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.
4 He calls to the heavens above, to the earth, that he may judge his people:
Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.
5 "Gather my faithful ones together to me, those who have made a covenant with me by sacrifice."
Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.
6 The heavens shall declare his righteousness, for God himself is judge. (Selah)
Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)
7 "Hear, my people, and I will speak; Israel, and I will testify against you. I am God, your God.
Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.
8 I do not rebuke you for your sacrifices. Your burnt offerings are continually before me.
För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.
9 I have no need for a bull from your stall, nor male goats from your pens.
Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;
10 For every animal of the forest is mine, and the livestock on a thousand hills.
Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.
11 I know all the birds of the mountains. The wild animals of the field are mine.
Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.
12 If I were hungry, I would not tell you, for the world is mine, and all that is in it.
Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.
13 Will I eat the flesh of bulls, or drink the blood of goats?
Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?
14 Offer to God the sacrifice of thanksgiving. Pay your vows to the Most High.
Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.
15 Call on me in the day of trouble. I will deliver you, and you will honor me."
Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.
16 But to the wicked God says, "What right do you have to declare my statutes, that you have taken my covenant on your lips,
Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;
17 seeing you hate instruction, and throw my words behind you?
Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?
18 When you saw a thief, you consented with him, and have participated with adulterers.
När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.
19 "You give your mouth to evil. Your tongue frames deceit.
Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.
20 You sit and speak against your brother. You slander your own mother's son.
Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.
21 You have done these things, and I kept silent. You thought that I was just like you. I will rebuke you, and accuse you in front of your eyes.
Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.
22 "Now consider this, you who forget God, lest I tear you into pieces, and there be none to deliver.
Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.
23 Whoever offers the sacrifice of thanksgiving glorifies me; and to him who orders his conduct I will show the salvation of God."
Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.