Psalms 80
1 “To the chief musician upon Shoshannim; an 'Eduth by Assaph; a psalm.” O Shepherd of Israel, give ear, thou that leadest Joseph like a flock; thou that dwellest between the cherubims, shine forth.
För sångmästaren, efter "Liljor"; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm. Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
2 Before Ephraim and Benjamin and Menasseh awaken thy might, and come to our help.
Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
3 O God, cause us to return, and let thy countenance shine, that we may be saved.
Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
4 O Lord of hosts, how long shall thy anger smoke against the prayer of thy people?
HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
5 Thou feedest them with the bread of tears, and givest them tears to drink in great measure.
Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
6 Thou renderest us a contest unto our neighbors: and our enemies hold derision among themselves.
Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
7 O God of hosts, cause us to return, and let thy countenance shine, that we may be saved.
Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
8 A vine didst thou remove out of Egypt: thou drovest out nations, and plantedst it.
Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
9 Thou didst clear out a place before it, and it struck its root deeply, and it filled the land.
Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
10 Mountains were covered with its shadow, and with its boughs the cedars of God.
Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
11 It sent out its tendrils as far as the sea, and unto the river its suckers.
det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
12 Wherefore hast thou now broken down its fences, so that all who pass by the way pluck the fruit from it?
Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
13 The boar out of the forest doth gnaw at it, and what moveth on the field feedeth on it.
Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
14 O God of hosts, return; I pray thee, look down from heaven, and behold, and think of this vine;
Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
15 And of the sprout which thy right hand hath planted, and of the branch that thou hast made strong for thyself.
Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
16 It is burnt with fire, it is hewn down; because of the rebuke of thy countenance do they perish.
Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
17 Let thy hand be over the man of thy right hand, over the son of man whom thou hast made strong for thyself.
Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
18 Then will we not swerve from thee: revive us again, and we will call on thy name.
Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
19 O Lord God of hosts, cause us to return: let thy countenance shine, that we may be saved.
HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
