Kings II 22
1 And David spoke to the Lord the words of this song, in the day in which the Lord rescued him out of the hand of all his enemies, and out of the hand of Saul.
Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2 And the song was thus: O Lord, my rock, and my fortress, and my deliverer,
Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3 my God; he shall be to me my guard, I will trust in him: [he is] my protector, and the horn of my salvation, my helper, and my sure refuge; you shall save me from the unjust man.
Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4 I will call upon the Lord who is worthy to be praised, and I shall be saved from my enemies.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
5 For the troubles of death compassed me, the floods of iniquity amazed me:
Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol h7585)
7 When I am afflicted I will call upon the Lord, and will cry to my God, and he shall hear my voice out of his temple, and my cry shall come into his ears.
Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8 And the earth was troubled and quaked, and the foundations of heaven were confounded and torn asunder, because the Lord was angry with them.
Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 There went up a smoke in his wrath, and fire out of his mouth devours: coals were kindled at it.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
10 And he bowed the heavens, and came down, and [there was] darkness under his feet.
Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11 And he rode upon the cherubs and did fly, and was seen upon the wings of the wind.
Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12 And he made darkness his hiding-place; his tabernacle round about him was the darkness of waters, he condensed it with the clouds of the air.
Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13 At the brightness before him coals of fire were kindled.
Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14 The Lord thundered out of heaven, and the Most High uttered his voice.
HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
15 And he sent forth arrows, and scattered them, and he flashed lightning, and dismayed them.
Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16 And the channels of the sea were seen, and the foundations of the world were discovered, at the rebuke of the Lord, at the blast of the breath of his anger.
Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17 He sent from above and took me; he drew me out of many waters.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 He delivered me from my strong enemies, from them that hated me, for they were stronger than I.
Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 The days of my affliction prevented me; but the Lord was my stay.
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 And he brought me into a wide place, and rescued me, because he delighted in me.
Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 And the Lord recompensed me according to my righteousness; even according to the purity of my hands did he recompense me.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Because, I kept the ways of the Lord, and did not wickedly depart from my God.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 For all his judgments and his ordinances [were] before me: I departed not from them.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24 And I shall be blameless before him, and will keep myself from my iniquity.
Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
25 And the Lord will recompense me according to my righteousness, and according to the purity of my hands in his eye-sight.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26 With the holy you will be holy, and with the perfect man you will be perfect,
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27 and with the excellent you will be excellent, and with the froward you will be froward.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 And you will save the poor people, and will bring down the eyes of the haughty.
och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29 For you, Lord, [are] my lamp, and the Lord shall shine forth to me in my darkness.
Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30 For by you shall I run [as] a girded man, and by my God shall I leap over a wall.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31 As for the Mighty One, his way [is] blameless: the word of the Lord [is] strong [and] tried in the fire: he is a protector to all that put their trust in him.
Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Who [is] strong, but the Lord? and who will be a Creator except our God?
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33 [It is] the Mighty One who strengthens me with might, and has prepared my way without fault.
Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34 He makes my feet like hart's feet, and sets me upon the high places.
du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 He teaches my hands to war, and has broken a brazen bow by my arm.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 And you have given me the shield of my salvation, and your propitious dealing has increased me,
Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37 so as to make room under me for my going, and my legs did not totter.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 I will pursue my enemies, and will utterly destroy them; and I will not turn again till I have consumed them.
Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 And I will crush them, and they shall not rise; and they shall fall under my feet.
Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
40 And you shall strengthen me with power for the war; you shall cause them that rise up against me to bow down under me.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 And you have caused mine enemies to flee before me, even them that hated me, and you have slain them.
Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42 They shall cry, and there shall be no helper; to the Lord, but he hearkens not to them.
De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43 And I ground them as the dust of the earth, I beat them small as the mire of the streets.
Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44 And you shall deliver me from the striving of the peoples, you shall keep me [to be] the head of the Gentiles: a people which I knew not served me.
Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 The strange children feigned [obedience] to me; they listened to me as soon as they heard.
Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46 The strange children shall be cast away, and shall be overthrown out of their hiding places.
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47 The Lord lives, and blessed [be] my guardian, and my God, my strong keeper, shall be exalted.
HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48 The Lord who avenges me [is] strong, chastening the nations under me,
Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49 and bringing me out from my enemies: and you shall set me on high from among those that rise up against me: you shall deliver me from the violent man.
du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Therefore will I confess to you, O Lord, among the Gentiles, and sing to your name.
Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51 He magnifies the salvation of his king, and works mercy for his anointed, even for David and for his seed for ever.
Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
