Psalms 57
1 To him that excelleth. Destroy not. A Psalme of David on Michtam. When he fled from Saul in the cave. Have mercie vpon me, O God, haue mercie vpon me: for my soule trusteth in thee, and in the shadowe of thy wings wil I trust, till these afflictions ouerpasse.
För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.
2 I will call vnto the most high God, euen to the God, that performeth his promise toward me.
Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
3 He will send from heauen, and saue me from the reproofe of him that would swallowe me. (Selah) God wil send his mercy, and his trueth.
Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
4 My soule is among lions: I lie among the children of men, that are set on fire: whose teeth are speares and arrowes, and their tongue a sharpe sworde.
Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. (Sela) Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
5 Exalt thy selfe, O God, aboue the heauen, and let thy glory be vpon all the earth.
Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
6 They haue layd a net for my steps: my soule is pressed downe: they haue digged a pit before me, and are fallen into the mids of it. (Selah)
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
7 Mine heart is prepared, O God, mine heart is prepared: I will sing and giue prayse.
De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. (Sela)
8 Awake my tongue, awake viole and harpe: I wil awake early.
Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
9 I will prayse thee, O Lord, among the people, and I wil sing vnto thee among the nations.
Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
10 For thy mercie is great vnto the heauens, and thy trueth vnto the cloudes.
Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
11 Exalt thy selfe, O God, aboue the heauens, and let thy glory be vpon all the earth.
Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna. Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära. Se Ära i Ordförkl.
