Numbers 23

1 And Balaam sayd vnto Balak, Builde me here seuen altars, and prepare me here seuen bullockes, and seuen rammes.

Och Bileam sade till Balak: "Bygg här åt mig sju altaren, och skaffa hit åt mig sju tjurar och sju vädurar."

2 And Balak did as Balaam sayd, and Balak and Balaam offred on euery altar a bullocke and a ramme.

Balak gjorde såsom Bileam sade; och Balak och Bileam offrade en tjur och en vädur på vart altare

3 Then Balaam sayde vnto Balak, Stande by the burnt offring, and I will goe, if so be that the Lord will come and meete me: and whatsoeuer he sheweth me, I will tell thee: so he went forth alone.

Därefter sade Bileam till Balak "Stanna kvar vid ditt brännoffer; jag vill gå bort och se om till äventyrs HERREN visar sig för mig; och vad helst han uppenbarar för mig, det skall jag förkunna för dig." Och han gick upp på en kal höjd.

4 And God met Balaam, and Balaam sayd vnto him, I haue prepared seuen altars, and haue offred vpon euery altar a bullocke and a ramme.

Och Gud visade sig för Bileam; då sade denne till honom: "De sju altarna har jag uppfört, och på vart altare har jag offrat en tjur och en vädur."

5 And the Lord put an answere in Balaams mouth, and sayde, Go againe to Balak, and say on this wise.

Och HERREN lade i Bileams mun vad han skulle tala; han sade: "Gå tillbaka till Balak och tala så och så."

6 So when he returned vnto him, loe, hee stoode by his burnt offering, he, and all the princes of Moab.

När han nu kom tillbaka till honom, fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med alla Moabs furstar.

7 Then he vttered his parable, and sayde, Balak the king of Moab hath brought mee from Aram out of the mountaines of the East, saying, Come, curse Iaakob for my sake: come, and detest Israel.

Då hör han upp sin röst och kvad: "Från Aram hämtade mig Balak, från österns berg Moabs konung: 'Kom och förbanna åt mig Jakob, kom och tala ofärd över Israel.

8 How shall I curse, where God hath not cursed? or howe shall I detest, where the Lord hath not detested?

Huru kan jag förbanna den gud ej förbannar, och tala ofärd över den som HERREN ej talar ofärd över?

9 For from the top of the rocks I did see him, and from the hils I did beholde him: lo, the people shall dwell by themselues, and shall not be reckened among the nations.

Från klippornas topp ser jag ju honom, och från höjderna skådar jag honom: se, det är ett folk som bor för sig självt och icke anser sig likt andra folkslag.

10 Who can tell the dust of Iaakob, and the nomber of the fourth part of Israel? Let me die the death of the righteous, and let my last ende be like his.

Vem kan räkna Jakob, tallös såsom stoftet, eller tälja ens fjärdedelen av Israel? Må jag få dö de rättfärdigas död, och blive mitt slut såsom deras!"

11 Then Balak saide vnto Balaam, What hast thou done vnto mee? I tooke thee to curse mine enemies, and beholde, thou hast blessed them altogether.

Då sade Balak till Bileam: "Vad har du gjort mot mig! Till att förbanna mina fiender hämtade jag dig, och nu har du i stället välsignat dem."

12 And he answered, and said, Must I not take heede to speake that, which the Lord hath put in my mouth?

Men han svarade och sade: "Skulle jag då icke akta på vad HERREN lägger i min mun, och tala det?"

13 And Balak sayde vnto him, Come, I pray thee, with mee vnto another place, whence thou mayest see them, and thou shalt see but the vtmost part of them, and shalt not see them all: therefore curse them out of that place for my sake.

Och Balak sade till honom: "Följ nu med mig till ett annat ställe, varifrån du ser dem; du ser här allenast en del av dem, du ser dem icke allasammans. Från det stället må du förbanna dem åt mig."

14 And he brought him into Sede-sophim to the top of Pisgah, and built seuen altars, and offred a bullocke, and a ramme on euery altar.

Och han tog honom med sig till Väktarplanen på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren och offrade en tjur och en vädur på vart altare.

15 After, he sayde vnto Balak, Stande here by thy burnt offring, and I wil meete the Lord yonder.

Därefter sade han till Balak: "Stanna kvar har vid ditt brännoffer; jag själv vill därborta se till, om något visar sig."

16 And the Lord mette Balaam, and put an answere in his mouth, and sayd, Goe againe vnto Balak, and say thus.

Och HERREN visade sig för Bileam och lade i hans mun vad han skulle tala; han sade: "Gå tillbaka till Balak och tala så och så."

17 And when he came to him, beholde, hee stoode by his burnt offering, and the princes of Moab with him: so Balak sayde vnto him, What hath the Lord sayd?

När han nu kom till honom, fann han honom stående vid sitt brännoffer, och Moabs furstar stodo där med honom. Och Balak frågade honom: "Vad har HERREN talat?"

18 And he vttered his parable, and sayde, Rise vp, Balak, and heare: hearken vnto me, thou sonne of Zippor.

Då hov han upp sin röst och kvad: "Stå upp, Balak, och hör; lyssna till mig, du Sippors son.

19 God is not as man, that he should lie, neither as the sonne of man that he shoulde repent: hath he sayde and shall he not do it? and hath he spoken, and shall he not accomplish it?

Gud är icke en människa, så att han kan ljuga, icke en människoson, så att han kan ångra något. Skulle han säga något och icke göra det, tala något och icke fullborda det?

20 Behold, I haue receiued commandement to blesse: for he hath blessed, and I cannot alter it.

Se, att välsigna har jag fått i uppdrag; han har välsignat, och jag kan icke rygga det.

21 Hee seeth none iniquitie in Iaakob, nor seeth no transgression in Israel: the Lord his God is with him, and the ioyfull shoute of a king is among them.

Ofärd är icke att skåda i Jakob och olycka icke att se i Israel. HERREN, hans Gud, är med honom, och jubel såsom mot en konung höres där.

22 God brought them out of Egypt: their strength is as an vnicorne.

Det är Gud som har fört dem ut ur Egypten; deras styrka är såsom vildoxars.

23 For there is no sorcerie in Iaakob, nor soothsaying in Israel: according to this time it shalbe sayde of Iaakob and of Israel, What hath God wrought?

Ty trolldom båtar intet mot Jakob, ej heller spådom mot Israel. Nej, nu måste sägas om Jakob och om Israel: 'Vad gör icke Gud!'

24 Behold, the people shall rise vp as a lyon, and lift vp himselfe as a yong lyon: hee shall not lye downe, till he eate of the pray, and till he drinke the blood of the slayne.

Se, det är ett folk som står upp likt en lejoninna, ett folk som reser sig likasom ett lejon. Det lägger sig ej ned, förrän det har ätit rov och druckit blod av slagna man."

25 Then Balak sayde vnto Balaam, Neither curse, nor blesse them at all.

Då sade Balak till Bileam: "Om du nu icke vill förbanna dem, så må du åtminstone icke välsigna dem.

26 But Balaam answered, and saide vnto Balak, Tolde not I thee, saying, All that the Lord speaketh, that must I do?

Men Bileam svarade och sade till Balak: "Sade jag icke till dig: 'Allt vad HERREN säger, det måste jag göra'?"

27 Againe Balak sayd vnto Balaam, Come, I pray thee, I wil bring thee vnto another place, if so be it wil please God, that thou mayest thence curse them for my sake.

Och Balak sade till Bileam: "Kom, jag vill taga dig med mig till ett annat ställe. Kanhända skall det behaga Gud att du därifrån förbannar dem åt mig.

28 So Balak brought Balaam vnto the top of Peor, that looketh toward Ieshmon.

Och Balak tog Bileam med sig upp på toppen av Peor, där man kan se ut över ödemarken.

29 Then Balaam sayde vnto Balak, Make me here seuen altars, and prepare me here seuen bullocks, and seuen rammes.

Och Bileam sade till Balak: "Bygg här åt mig sju altaren, och skaffa hit åt mig sju tjurar och sju vädurar.

30 And Balak did as Balaam had sayd, and offred a bullocke and a ram on euery altar.

Och Balak gjorde såsom Bileam sade; och han offrade en tjur och en vädur på vart altare.