2 Samuel 22
1 And Dauid spake the woordes of this song vnto the Lord, what time the Lord had deliuered him out of the handes of all his enemies, and out of the hand of Saul.
Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2 And he sayd, The Lord is my rocke and my fortresse, and he that deliuereth mee.
Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3 God is my strength, in him will I trust: my shielde, and the horne of my saluation, my hie tower and my refuge: my Sauiour, thou hast saued me from violence.
Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4 I will call on the Lord, who is worthy to be praysed: so shall I be safe from mine enemies.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
5 For the pangs of death haue compassed me: the floods of vngodlinesse haue made mee afrayd.
Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol h7585)
7 But in my tribulation did I call vpon the Lord, and crie to my God, and he did heare my voyce out of his temple, and my crie did enter into his eares.
Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8 Then the earth trembled and quaked: the foundations of the heauens mooued and shooke, because he was angrie.
Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Smoke went out at his nostrels, and consuming fire out of his mouth: coles were kindled thereat.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
10 He bowed the heauens also, and came downe, and darkenes was vnder his feete.
Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11 And he rode vpon Cherub and did flie, and hee was seene vpon the winges of the winde.
Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12 And hee made darkenesse a Tabernacle round about him, euen the gatherings of waters, and the cloudes of the ayre.
Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13 At the brightnesse of his presence the coles of fire were kindled.
Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14 The Lord thundred from heauen, and the most hie gaue his voyce.
HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
15 He shot arrowes also, and scattered them: to wit, lightning, and destroyed them.
Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16 The chanels also of the sea appeared, euen the foundations of the worlde were discouered by the rebuking of the Lord, and at the blast of the breath of his nostrels.
Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17 He sent from aboue, and tooke me: hee drewe me out of many waters.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 He deliuered me from my strong enemie, and from them that hated me: for they were too strong for me.
Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 They preuented me in the day of my calamitie, but the Lord was my stay,
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 And brought me foorth into a large place: he deliuered me, because he fauoured me.
Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 The Lord rewarded me according to my righteousnesse: according to the purenesse of mine handes he recompensed me.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 For I kept the wayes of the Lord, and did not wickedly against my God.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 For all his lawes were before me, and his statutes: I did not depart therefrom.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24 I was vpright also towarde him, and haue kept me from my wickednesse.
Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Therefore the Lord did reward me according to my righteousnesse, according to my purenesse before his eyes.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26 With the godly thou wilt shewe thy selfe godly: with the vpright man thou wilt shew thy selfe vpright.
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27 With the pure thou wilt shewe thy selfe pure, and with the frowarde thou wilt shew thy selfe frowarde.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 Thus thou wilt saue the poore people: but thine eyes are vpon the hautie to humble them.
och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29 Surely thou art my light, O Lord: and the Lord will lighten my darkenes.
Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30 For by thee haue I broken through an hoste, and by my God haue I leaped ouer a wall.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31 The way of God is vncorrupt: the word of the Lord is tryed in the fire: he is a shield to all that trust in him.
Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 For who is God besides the Lord? and who is mightie, saue our God?
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33 God is my strength in battel, and maketh my way vpright.
Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34 He maketh my feete like hindes feete, and hath set me vpon mine hie places.
du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 He teacheth mine handes to fight, so that a bowe of brasse is broken with mine armes.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Thou hast also giuen me the shield of thy saluation, and thy louing kindnesse hath caused me to increase.
Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37 Thou hast inlarged my steppes vnder me, and mine heeles haue not slid.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 I haue pursued mine enemies and destroyed them, and haue not turned againe vntill I had consumed them.
Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Yea, I haue consumed them and thrust them through, and they shall not arise, but shall fall vnder my feete.
Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
40 For thou hast girded me with power to battell, and them that arose against me, hast thou subdued vnder me.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 And thou hast giuen me the neckes of mine enemies, that I might destroy them that hate me.
Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42 They looked about, but there was none to saue them, euen vnto the Lord, but he answered them not.
De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43 Then did I beate them as small as the dust of the earth: I did treade them flat as the clay of the streete, and did spread them abroad.
Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44 Thou hast also deliuered me from the contentions of my people: thou hast preserued me to be the head ouer nations: the people which I knewe not, doe serue me.
Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Strangers shalbe in subiection to me: assoone as they heare, they shall obey me.
Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46 Strangers shall shrinke away, and feare in their priuie chambers.
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47 Let the Lord liue, and blessed be my strength: and God, euen the force of my saluation be exalted.
HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48 It is God that giueth me power to reuenge me, and subdue the people vnder me,
Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49 And rescueth me from mine enemies: (thou also hast lift me vp from them that rose against me, thou hast deliuered me from the cruell man.
du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Therefore I will praise thee, O Lord amog the nations, and will sing vnto thy Name)
Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51 He is the tower of saluation for his King, and sheweth mercie to his anointed, euen to Dauid, and to his seede for euer.
Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
