< Job 42 >
1 Then Job replied to the LORD:
Job svarade HERREN och sade:
2 “I know that You can do all things and that no plan of Yours can be thwarted.
Ja, jag vet att du förmår allt, och att intet som du besluter är dig för svårt.
3 You asked, ‘Who is this who conceals My counsel without knowledge?’ Surely I spoke of things I did not understand, things too wonderful for me to know.
Vem var då jag som i oförstånd gav vishet namn av mörker? Jag ordade ju om vad jag icke begrep, om det som var mig för underbart och det jag ej kunde förstå.
4 You said, ‘Listen now, and I will speak. I will question you, and you shall inform Me.’
Men hör nu, så vill jag tala; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
5 My ears had heard of You, but now my eyes have seen You.
Blott hörsägner hade jag förnummit om dig, men nu har jag fått se dig med egna ögon.
6 Therefore I retract my words, and I repent in dust and ashes.”
Därför tager jag det tillbaka och ångrar mig, i stoft och aska.
7 After the LORD had spoken these words to Job, He said to Eliphaz the Temanite, “My wrath is kindled against you and your two friends. For you have not spoken about Me accurately, as My servant Job has.
Sedan HERREN hade talat så till Job, sade han till Elifas från Teman: "Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort.
8 So now, take seven bulls and seven rams, go to My servant Job, and sacrifice a burnt offering for yourselves. Then My servant Job will pray for you, for I will accept his prayer and not deal with you according to your folly. For you have not spoken accurately about Me, as My servant Job has.”
Så tagen eder nu sju tjurar och sju vädurar, och gån till min tjänare Job och offren dem såsom brännoffer för eder; ock låten min tjänare Job bedja för eder. Till äventyrs skall jag då, av nåd mot honom, avstå från att göra något förskräckligt mot eder, till straff därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort."
9 So Eliphaz the Temanite, Bildad the Shuhite, and Zophar the Naamathite went and did as the LORD had told them; and the LORD accepted Job’s request.
Då gingo Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naaman åstad och gjorde såsom HERREN hade tillsagt dem; och HERREN tog nådigt emot Jobs bön.
10 After Job had prayed for his friends, the LORD restored his prosperity and doubled his former possessions.
Och då nu Job bad för sina vänner, upprättade HERREN åter honom själv; HERREN gav Job dubbelt igen mot vad han förut hade haft.
11 All his brothers and sisters and prior acquaintances came and dined with him in his house. They consoled him and comforted him over all the adversity that the LORD had brought upon him. And each one gave him a piece of silver and a gold ring.
Och alla hans bröder och systrar och alla hans forna bekanta kommo till honom och höllo måltid med honom i hans hus, och ömkade honom för alla de olyckor som HERREN hade låtit komma över honom. Och de gåvo honom vardera en kesita och en guldring.
12 So the LORD blessed Job’s latter days more than his first. He owned 14,000 sheep, 6,000 camels, 1,000 yoke of oxen, and 1,000 female donkeys.
Och HERREN välsignade slutet av Jobs levnad ännu mer än begynnelsen, så att han fick fjorton tusen får, sex tusen kameler, ett tusen par oxar och ett tusen åsninnor.
13 And he also had seven sons and three daughters.
Och han fick sju söner och tre döttrar.
14 He named his first daughter Jemimah, his second Keziah, and his third Keren-happuch.
Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje Keren-Happuk.
15 No women as beautiful as Job’s daughters could be found in all the land, and their father granted them an inheritance among their brothers.
Och så sköna kvinnor som Jobs döttrar funnos icke i hela landet; och deras fader gav dem arvedel bland deras bröder.
16 After this, Job lived 140 years and saw his children and their children to the fourth generation.
Och Job levde därefter ett hundra fyrtio år, och fick se sina barn och barnbarn i fyra led.
17 And so Job died, old and full of years.
Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.