Job 5
1 Call now; is there any that will answer thee? And to which of the holy ones wilt thou turn?
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 For vexation killeth the foolish man, And jealousy slayeth the silly one.
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 I have seen the foolish taking root: But suddenly I cursed his habitation.
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 His children are far from safety, And they are crushed in the gate, Neither is there any to deliver them:
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 Whose harvest the hungry eateth up, And taketh it even out of the thorns; And the snare gapeth for their substance.
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 For affliction cometh not forth from the dust, Neither doth trouble spring out of the ground;
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 But man is born unto trouble, As the sparks fly upward.
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 But as for me, I would seek unto God, And unto God would I commit my cause;
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 Who doeth great things and unsearchable, Marvellous things without number:
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 Who giveth rain upon the earth, And sendeth waters upon the fields;
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 So that he setteth up on high those that are low, And those that mourn are exalted to safety.
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 He frustrateth the devices of the crafty, So that their hands cannot perform their enterprise.
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 He taketh the wise in their own craftiness; And the counsel of the cunning is carried headlong.
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 They meet with darkness in the day-time, And grope at noonday as in the night.
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 But he saveth from the sword of their mouth, Even the needy from the hand of the mighty.
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 So the poor hath hope, And iniquity stoppeth her mouth.
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 Behold, happy is the man whom God correcteth: Therefore despise not thou the chastening of the Almighty.
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 For he maketh sore, and bindeth up; He woundeth, and his hands make whole.
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 He will deliver thee in six troubles; Yea, in seven there shall no evil touch thee.
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 In famine he will redeem thee from death; And in war from the power of the sword.
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 Thou shalt be hid from the scourge of the tongue; Neither shalt thou be afraid of destruction when it cometh.
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 At destruction and dearth thou shalt laugh; Neither shalt thou be afraid of the beasts of the earth.
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 For thou shalt be in league with the stones of the field; And the beasts of the field shall be at peace with thee.
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 And thou shalt know that thy tent is in peace; And thou shalt visit thy fold, and shalt miss nothing.
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 Thou shalt know also that thy seed shall be great, And thine offspring as the grass of the earth.
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 Thou shalt come to thy grave in a full age, Like as a shock of grain cometh in in its season.
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 Lo this, we have searched it, so it is; Hear it, and know thou it for thy good.
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
