Daniel 11

1 To e higa mokwongo mar Darius Ja-Median, ne achungʼ motegno mondo akonye kendo arite.)

Och jag stod vid hans sida såsom hans stöd och värn i medern Darejaves' första regeringsår.

2 “Koro we anyisi fweny mabiro timore e piny Pasia: Ruodhi adek moko nobedie eka ruoth mar angʼwen nobi, ma nobed gi mwandu mathoth moloyo ruodhi mamoko duto. Bangʼ yudo duongʼ nikech mwandune, obiro thuwo ogendini gi jo-Yunani.

Och nu skall jag förkunna för dig vad visst är. Se, ännu tre konungar skola uppstå i Persien, och den fjärde skall förvärva sig större rikedomar än någon av de andra, och när han har blivit som starkast genom sina rikedomar, skall han uppbjuda all sin makt mot Javans rike.

3 Eka ruoth moro maratego nobi, manobed jatelo man-gi teko maduongʼ kendo notim gimoro amora mohero.

Sedan skall en väldig konung uppstå, och han skall härska med stor makt och göra vad han vill.

4 To bangʼ biro mare, pinyruodhe nopogi matindo tindo, e migepe angʼwen. Ok nopoge ne nyithinde, kendo kata teko mane en-go motelo ok nobedgo, nikech pinyruodhe nopudh oko kendo nomi joma moko.

Men knappt har han uppstått, så skall hans rike brista sönder och bliva delat efter himmelens förra väderstreck; och det skall icke tillfalla hans avkomlingar eller förbliva lika mäktigt som när han hade makten; ty hans rike skall omstörtas och tillfalla andra än dem.

5 “Ruoth ma milambo nobed maratego, to kata kamano achiel kuom jatend jolweny mage nobed maratego moloye, kendo enolo pinyruodhe owuon gi teko maduongʼ.

Och konungen i Söderlandet skall bliva mäktig, så ock en av hans furstar; ja, denne skall bliva en ännu mäktigare härskare än han själv, och hans herradöme skall bliva stort.

6 Bangʼ higni moko, ginibed pinjeruodhi mawinjore. Nyar ruoth mar Milambo nodhi ir ruoth mar Nyandwat mondo olos winjruok, to winjruogno ok nobedo amingʼa, kendo en bende, gi tekone, ok nosiki. E ndalono ruoth mar milambo nochiw nyare, kaachiel gi joritne ruoth kod jotichne ma nyako.

Och efter några år skola de förbinda sig med varandra, och Söderlandskonungens dotter skall draga till konungen i Nordlandet för att komma åstad förlikning. Men hon skall icke kunna behålla den makt hon vinner, ej heller skall han och hans makt bliva beståndande; utan hon skall bliva given till pris, hon jämte dem som läto henne draga dit, både hennes fader och den man som i sin tid tog henne till sig.

7 “Ngʼat moro moa e anywolane biro wuok mondo okaw kare. Enomonj jolweny mag ruoth mar Nyandwat mi odonji nyaka e ohingane mochiel motegno kendo obiro kedo kodgi mi ologi.

Men av telningarna från hennes rot skall en stiga upp på hans plats; denne skall draga mot Nordlandskonungens här och tränga in i hans fäste och göra med folket vad han vill och behålla övermakten.

8 Obiro mayogi nyisechegi, kido molos gi chuma kod gigegi mamoko ma nengogi tek molos gi fedha gi dhahabu mi odhi kodgi nyaka Misri. Kuom higni moko enowe kedo gi ruodh Nyandwat.

Deras gudar och beläten och deras dyrbara håvor, både silver och guld, skall han ock föra såsom byte till Egypten. Sedan skall han i några år lämna Nordlandskonungen i ro.

9 Eka ruoth mar Nyandwat nomonj bath pinyruoth mar Milambo, to noloye moriembe nyaka e pinye owuon.

Däremot skall denne tränga in i Söderlandskonungens rike, men han skall få vända tillbaka till sitt land igen.

10 Yawuote noikre ne lweny kendo ginichok oganda maduongʼ mar jolweny, ma noywe kamoro amora ma gichomo mana ka ohula ma ok gengʼre, kendo giniked mi gichop nyaka ei ohinga mare.

Och hans söner skola rusta sig till strid och samla en väldig krigs här; och den skall rycka fram och svämma över och utbreda sig; och den skall komma igen, och striden skall föras ända fram till hans fäste.

11 “Eka ruoth mar milambo noyar ne lweny mondo oked gi ruoth mar nyandwat ma bende nigi oganda maduongʼ mar jolweny, to giko en ni bende noloye.

Då skall konungen i Söderlandet resa sig i förbittring och draga ut och strida mot konungen i Nordlandet; och denne skall ställa upp en stor härskara, men den härskaran skall varda given i den andres hand.

12 Bangʼ ka jolweny mag wasike osenegi, sunga nomak ruoth mar milambo mi nomed nego ji gana gi gana, to kata kamano lochneno nobed mar kinde matin.

När då härskaran är sin kos, växer hans övermod; men om han än han slagit ned tiotusenden, får han dock icke makten.

13 Ruoth mar Nyandwat nochok jolweny mamoko, ma nobed monj maduongʼ moloyo mano mokwongo; kendo bangʼ higni mamoko, enomonje gi jolweny mathoth man-gi gige lweny motegno.

Konungen i Nordlandet skall ställa upp en ny härskara, större än den förra; och efter en tid av några år skall han komma med en stor krigshär och stora förråd.

14 “E kindeno ji mathoth nowuogi mondo oked gi ruoth mar milambo. Jo-mahundu modak e dieru nongʼany mondo fweny mane iseneno ochop kare to ok gininyal.

Vid samma tid skola många andra resa sig mot konungen i Söderlandet; våldsmän av ditt eget folk skola ock upphäva sig, för att synen skall fullbordas; men dessa skola falla.

15 Bangʼe ruoth mar Nyandwat nobi mi noger kuonde goyo agengʼa kendo ginikaw dala moro mochiel motegno. Jokedo mag Milambo ok nobed gi teko mar sirogi, kata mana jolwenjgi mabeyo mogik ok nobed gi teko mar siro lweny.

Och konungen i Nordlandet skall rycka an och kasta upp vallar och intaga en välbefäst stad; och Söderlandets makt skall icke kunna hålla stånd, dess utvalda krigsfolk skall icke hava någon kraft till motstånd.

16 Jamonj ji-cha notim gima en ema ohero; onge ngʼama nonyal chungʼ e nyime mondo oked kode. Enomanre maber mar kedo gi Piny Maber, kendo enobed gi teko mar kethe.

Och han som rycker emot honom skall göra vad han vill, och ingen skall kunna stå emot honom; han skall sätta sig fast i "det härliga landet", och förstöring skall komma genom hans hand.

17 Enochan mondo obi gi teko mar pinyruodhe duto, kendo enolos winjruok gi ruoth mar Milambo, kendo enomiye nyare mondo okendi, eka olo pinyno, to chenrogego ok noti, kendo ok nokonye.

Han skall rycka an med hela sitt rikes makt; dock är han hågad för förlikning, och en sådan skall han komma åstad. En av sina döttrar skall han giva åt honom till hustru, henne till fördärv. Men detta skall icke hava något bestånd och icke vara honom till gagn.

18 Bangʼe nolokre ochom pinje manie dho nam, kendo nokaw thothgi, kata kamano jatend jolweny moro notiek achaya mochechogono, kendo nodwok achayagego e wiye owuon.

Därefter skall han vända sig mot öländerna och intaga många; men en härförare skall göra slut på hans smädelser, ja, låta hans smädelser vända tillbaka över honom själv.

19 Bangʼ mano, nodog kuonde mochiel motegno manie pinygi, to kata kamano noloye ma ok nochak owinje kendo.

Då skall han vända sig till sitt eget lands fästen; men han skall vackla och falla och sedan icke mer finnas till.

20 “Ruoth machielo manokaw kare noor jasol osuru ir ji mondo pinye obed gi mwandu marahuma. To kata kamano, notieke, bangʼ higni manok, to ok gi mirima kata e lweny.

Och på hans plats skall uppstå en annan, en som låter en fogde draga igenom det land som är hans rikes prydnad; men efter några dagar skall han störtas, dock icke genom vrede, ej heller i krig.

21 “En noluwe gi ngʼat moro ma timbene richo ma ok owinjore bedo ruoth. Ngʼatni nomonj pinyruoth kinde ma jopiny paro ni gin gi kwe kendo enokaw pinyno kokonyore gi weche ma miriambo.

Och på hans plats skall uppstå en föraktlig man, åt vilken konungavärdighet icke var ämnad; oförtänkt skall han komma och bemäktiga sig riket genom ränker.

22 Eka jolweny mangʼeny mapiem kode notiek duto koneno gi wangʼe, kendo en kaachiel gi ruoth moro mar singruok notiekgi.

Och översvämmande härar skola svämmas bort för honom och krossas, så ock förbundets furste.

23 Bangʼ timo winjruok kode, nokaw loch kokonyore gi weche mag miriambo kendo kokonyore gi ji matin nono.

Från den stund då man förbinder sig med honom skall han bedriva svek. Han skall draga åstad och få övermakten, med allenast litet folk.

24 E kinde ma pinje moko mag pinyruoth nobed kagalo ni gidhi maber, enomonjgi, kendo enolochi e yo ma wuonege kata kwerege ne pok olochogo. Enopog gik momayo ji githuon, gi gik moyako kod mwandu duto ne jolupne. Enochan bende mar loko loje mag kuonde mochiel motegno, to notim kamano kuom kinde matin kende.

Oförtänkt skall han falla in i landets bördigaste trakter, och skall göra ting som hans fäder och hans fäders fäder icke hade gjort; byte och rov och gods skall han strö ut åt sitt folk; och mot fästena skall han förehava anslag, intill en viss tid.

25 “Enoked gi ruodh milambo, ka en gi oganda maduongʼ mar jolweny. To ruoth mar milambo bende notug lweny ka en gi jolweny maratipo kendo ma tekregi ngʼeny, kata kamano ok enonyal sire nikech jolwenyge moko nondhoge.

Och han skall uppbjuda sin kraft; och sitt mod emot konungen i Söderlandet och komma med en stor här, men konungen i Söderlandet skall ock rusta sig till strid, med en mycket stor och talrik här; dock skall han icke kunna hålla stånd, för de anslags skull som göras mot honom.

26 Joma chamo chiemo mopogne joka ruoth notem mondo onege; jolweny mage notieki kendo thothgi noneg gi ligangla.

De som äta hans bröd skola störta honom. Och hans här skall svämma över, och många skola bliva slagna och falla.

27 Ruodhi ariyogo nobedi e mesa achiel ka gichano timo gik maricho kendo ka moro ka moro wuondo nyawadgi, to parogino ok notimre, nikech gikogi pod nobi abiya, ka kinde ochopo.

Båda konungarna skola hava ont i sinnet, där de sitta tillhopa vid samma bord, skola de tala lögn, men det skall icke hava någon framgång; ty ännu dröjer änden, intill den bestämda tiden.

28 Ruodh Milambo nodog e pinye owuon ka en gi mwandu mathoth, to enoket chunye mar kedo gi singruok maler. Enotimne singruok maler gima en ema ohero eka nodog e pinygi.

Han skall vända tillbaka till sitt land med stora förråd, och han skall lägga planer mot det heliga förbundet; och när han har fullbordat dem, skall han vända tillbaka till sitt land.

29 “Ka kinde mosechan ochopo, enomonj piny Milambo kendo, to koro gima notimre nopogre gi mano mane osetimore mokwongo.

På bestämd tid skall han sedan åter draga åstad mot Söderlandet, men denna senare gång skall det ej gå såsom den förra.

30 Joma oa yo podho chiengʼ mar pinje manie dho nam nobi gi yiedhigi mondo oked kode mi luoro nomake. Bangʼ mano nodog ka en gi mirima mager mondo oked gi ngʼat man-gi singruok maler. Enoluw weche mag joma oseweyo luwo singruok malerno.

Ty skepp från Kittim skola komma emot honom, och han skall förlora modet. Då skall han vända om och rikta sin vrede mot det heliga förbundet och giva den fritt lopp. Och när han har kommit hem, skall han lyssna till dem som hava övergivit det heliga förbundet.

31 “Jolwenje momanore gi gig lweny nowuog mondo gidwany kama ochiel motegno mar hekalu kendo ginitiek misengini mitimo pile pile. Eka ginichung gima kwero makelo kethruok kanyo.

Och härar, utsända av honom, skola komma och oskära helgedomens fäste och avskaffa det dagliga offret och ställa upp förödelsens styggelse.

32 Ruoth nongʼad rieko ne joma oseweyo singruokgi, to kata kamano joma ongʼeyo Nyasachgi nochungʼ motegno.

Och dem som hava kränkt förbundet skall han med hala ord locka till helt avfall; men de av folket, som känna sin Gud, skola stå fasta och hålla ut.

33 “Joma nigi rieko e kindeno nopuonj ji mangʼeny, kata obedo ni ginipodhi e dho ligangla kuom kinde matin; kendo nowangʼ-gi gi mach, kendo omakgi, kendo oyakgi,

Och de förståndiga bland folket skola lära många insikt; men de skola bliva hemsökta med svärd och eld, med fångenskap och plundring, till en tid;

34 to giniyud kony matin ka gipodho, kendo jomoko mangʼeny mawuondore nodonj lingʼ-lingʼ diergi.

dock skall under hemsökelsen en liten seger beskäras dem, och många skola då av skrymteri sluta sig till dem.

35 Moko kuom joma riek noyud chandruok, mondo pwodhgi, ikgi kendo ketgi kare nyaka ndalo giko chopi, nikech chiengʼ giko nyaka bi ka kinde ochopo.

Hemsökelsen skall träffa somliga av de förståndiga, för att en luttring skall ske bland dem, så att de varda renade och tvagna till ändens tid; ty ännu dröjer denna, intill den bestämda tiden.

36 “Ruodhno notim gimoro amora mohero. Enodhialre kendo enotingʼre malo moyombo nyasaye moro amora, kendo enowach gik mapok owinji kuom Nyasaye mar nyiseche. Enobed gi loch nyaka kinde mar mirima mager rum, nikech gik mosechan nyaka timre.

Och konungen skall göra vad han vill och skall förhäva sig och uppträda stormodigt mot allt vad gud heter; ja, mot gudars Gud skall han tala sådant att man måste förundra sig. Och allt skall lyckas honom väl, till dess att vredens tid är ute, då när det har skett, som är oryggligt beslutet.

37 Ok nodew nyiseche kwerene, kata nyasach mon miluongo ni Tamuz, kata nyasaye moro amora, to enoketre malo moyombogi duto.

På sina fäders gudar skall han icke akta, ej heller skall han akta på den som är kvinnors lust eller på någon annan Gud, utan han skall uppträda stormodigt mot dem alla.

38 Kar dewo nyisechegigo, to obiro mana miyo duongʼ mana nyasaye mar kuonde mochiel motegno, to nyasaye ma kwerene ne ok olamo obiro miyo duongʼ gi dhahabu kod fedha, gi kite ma nengogi tek kod mich ma nengogi tek.

Men fästenas gud skall han i stället ära; en gud som hans fäder icke hava känt skall han ära med guld och silver och ädla stenar och andra dyrbara ting.

39 Enomuk kuonde mochiel motegno maonge ngʼama nyalo muko, kotiyo gi teko mar nyasaye moro ma ji okia kendo enochiw mich madongo ne jomo okawe nolich. Jogo enoketi jotelo mag ji mangʼeny kendo enopognegi lowo mar dwokonegi erokamano.

Och mot starka fästen skall han med en främmande guds hjälp göra vad honom lyster; dem som erkänna denne skall han bevisa stor ära, han skall sätta dem att råda över många, och han skall utskifta jord åt dem till belöning.

40 “To ka giko koro chiegni, ruodh Milambo notug kode lweny, kendo ruodh Nyandwat bende nowuogne gi geche mathoth mag lweny, gi farese kod yiedhi moriedo. Enomonj pinje mathoth kendo enoywegi ka ohula.

Men på ändens tid skall konungen i Söderlandet drabba samman med honom; och konungen i Nordlandet skall storma fram mot denne med vagnar och ryttare och många skepp, och skall falla in i främmande länder och svämma över och utbreda sig.

41 Piny maber bende enomonji. Pinje mangʼeny nopodhi, makmana piny Edom gi Moab kod jotend Amon ema noresi e lwete.

Han skall ock falla in i "det härliga landet", och många andra länder skola bliva hemsökta; men dessa skola komma undan hans hand: Edom och Moab och huvuddelen av Ammons barn.

42 Lochne nolandre kuom pinje mangʼeny kendo kata mana Misri ok notony e lwete.

Ja, han skall uträcka sin hand mot främmande länder, och Egyptens land skall icke slippa undan;

43 Enobed gi teko ewi mwandu duto kaka dhahabu gi fedha, kod mwandu duto mag Misri, kendo jo-Libya gi jo-Kush bende noluore.

han skall bemäktiga sig skatter av guld och silver och allahanda dyrbara ting i Egypten; och libyer och etiopier skola följa honom åt.

44 Kata kamano, weche mane owinji koa yo Wuok chiengʼ gi yo Nyandwat nomiye luoro, kendo mano nomede mirima mondo omi onegi kendo otieki ji mangʼeny.

Då skall han från öster och norr få höra rykten som förskräcka honom; och kan skall draga ut i stor vrede för att förgöra många och giva dem till spillo.

45 Enochung hembene mag lochne e kind nembe e tie got maler ma jaber. Kata kamano gikone nochopi, kendo onge ngʼama nokonye.

Och sina palatstält skall han slå upp mellan havet och helgedomens härliga berg. Men han går till sin undergång, och ingen skall finnas, som hjälper honom."