Žalmy 3
1 Žalm Davidův, když utíkal před Absolonem synem svým. Hospodine, jakť jsou mnozí nepřátelé moji! Mnozí povstávají proti mně.
En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom. HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
2 Mnozí mluví o duši mé: Nemáť tento žádné pomoci v Bohu.
Många säga om mig: "Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud."
3 Ale ty, Hospodine, jsi štítem vůkol mne, slávou mou, a kterýž povyšuješ hlavy mé.
Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
4 Hlasem svým volal jsem k Hospodinu, a vyslyšel mne s hory svaté své. (Sélah)
Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
5 Já jsem lehl, a spal jsem, i zas procítil; nebo mne zdržoval Hospodin.
Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
6 Nebuduť se báti mnoha tisíců lidí, kteříž se vůkol kladou proti mně.
Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
7 Povstaniž, Hospodine, zachovej mne, Bože můj, kterýž jsi zbil všech nepřátel mých líce, a zuby bezbožníků zvyrážel.
Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.
8 Tvéť, ó Hospodine, jest spasení, a nad lidem tvým požehnání tvé. (Sélah)
Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
