Príslovia 3
1 Synu můj, na učení mé nezapomínej, ale přikázaní mých nechať ostříhá srdce tvé.
Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 Dlouhosti zajisté dnů, i let života i pokoje přidadí tobě.
Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Milosrdenství a pravda nechť neopouštějí tě, přivaž je k hrdlu svému, napiš je na tabuli srdce svého,
Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 A nalezneš milost a prospěch výborný před Bohem i lidmi.
så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Doufej v Hospodina celým srdcem svým, na rozumnost pak svou nezpoléhej.
Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 Na všech cestách svých snažuj se jej poznávati, a onť spravovati bude stezky tvé.
På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Nebývej moudrý sám u sebe; boj se Hospodina, a odstup od zlého.
Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 Toť bude zdraví životu tvému, a rozvlažení kostem tvým.
Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Cti Hospodina z statku svého, a z nejpřednějších věcí všech úrod svých,
Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 A naplněny budou stodoly tvé hojností, a presové tvoji mstem oplývati budou.
så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 Kázně Hospodinovy, synu můj, nezamítej, aniž sobě oškliv domlouvání jeho.
Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 Nebo kohož miluje Hospodin, tresce, a to jako otec syna, jejž libuje.
Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Blahoslavený člověk nalézající moudrost, a člověk vynášející opatrnost.
Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 Lépeť jest zajisté těžeti jí, nežli těžeti stříbrem, anobrž nad výborné zlato užitek její.
Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 Dražší jest než drahé kamení, a všecky nejžádostivější věci tvé nevrovnají se jí.
Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 Dlouhost dnů v pravici její, a v levici její bohatství a sláva.
Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 Cesty její cesty utěšené, a všecky stezky její pokojné.
Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 Stromem života jest těm, kteříž jí dosahují, a kteříž ji mají, blahoslavení jsou.
Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 Hospodin moudrostí založil zemi, utvrdil nebesa opatrností.
Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 Uměním jeho propasti protrhují se, a oblakové vydávají rosu.
Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 Synu můj, nechť neodcházejí ty věci od očí tvých, ostříhej zdravého naučení a prozřetelnosti.
Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 I budeť to životem duši tvé, a ozdobou hrdlu tvému.
så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 Tehdy choditi budeš bezpečně cestou svou, a v nohu svou neurazíš se.
Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 Když lehneš, nebudeš se strašiti, ale odpočívati budeš, a bude libý sen tvůj.
När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Nelekneš se strachu náhlého, ani zpuštění bezbožníků, když přijde.
Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 Nebo Hospodin bude doufání tvé, a ostříhati bude nohy tvé, abys nebyl lapen.
Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Nezadržuj dobrodiní potřebujícím, když s to býti můžeš, abys je činil.
Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Neříkej bližnímu svému: Odejdi, potom navrať se, a zítrať dám, maje to u sebe.
Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
29 Neukládej proti bližnímu svému zlého, kterýž s tebou dověrně bydlí.
Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Nevaď se s člověkem bez příčiny, jestližeť neučinil zlého.
Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Nechtěj záviděti muži dráči, aniž zvoluj které cesty jeho.
Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 Nebo ohavností jest Hospodinu převrácenec, ale s upřímými tajemství jeho.
Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 Zlořečení Hospodinovo jest v domě bezbožníka, ale příbytku spravedlivých žehná:
HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 Poněvadž posměvačům on se posmívá, pokorným pak dává milost.
Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 Slávu moudří dědičně obdrží, ale blázny hubí pohanění.
De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
