Príslovia 23
1 Když sedneš k jídlu se pánem, pilně šetř, co jest před tebou.
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 Jinak vrazil bys nůž do hrdla svého, byl-li bys lakotný.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Nežádej lahůdek jeho, nebo jsou pokrm oklamavatelný.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Neusiluj, abys zbohatl; od opatrnosti své přestaň.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 K bohatství-liž bys obrátil oči své? Poněvadž v náhle mizí; nebo sobě zdělalo křídla podobná orličím, a zaletuje k nebi.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Nejez chleba člověka závistivého, a nežádej lahůdek jeho.
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 Nebo jak on sobě tebe váží v mysli své, tak ty pokrmu toho. Díť: Jez a pí, ale srdce jeho není s tebou.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Skyvu svou, kterouž jsi snědl, vyvrátíš, a zmaříš slova svá utěšená.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Před bláznem nemluv, nebo pohrdne opatrností řečí tvých.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Nepřenášej mezníku starodávního, a na pole sirotků nevcházej.
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 Silnýť jest zajisté ochránce jejich; onť povede při jejich proti tobě.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Zaveď k učení mysl svou, a uši své k řečem umění.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Neodjímej od mladého kázně; nebo umrskáš-li jej metlou, neumřeť.
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
15 Synu můj, bude-li moudré srdce tvé, veseliti se bude srdce mé všelijak ve mně;
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 A plésati budou ledví má, když mluviti budou rtové tvoji pravé věci.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Nechť nezávidí srdce tvé hříšníku, ale raději choď v bázni Hospodinově celý den.
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Nebo poněvadž jest odplata, naděje tvá nebude podťata.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Slyš ty, synu můj, a buď moudrý, a naprav na cestu srdce své.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Nebývej mezi pijány vína, ani mezi žráči masa.
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 Nebo opilec a žráč zchudne, a ospánlivost v hadry obláčí.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Poslouchej otce svého, kterýž tě zplodil, aniž pohrdej matkou svou, když se zstará.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Pravdy nabuď, a neprodávej jí, též moudrosti, umění a rozumnosti.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Náramně bývá potěšen otec spravedlivého, a ten, kdož zplodil moudrého, veselí se z něho.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Nechať se tedy veselí otec tvůj a matka tvá, a ať pléše rodička tvá.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Dej mi, synu můj, srdce své, a oči tvé cest mých ať ostříhají.
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Nebo nevěstka jest jáma hluboká, a studnice těsná žena cizí.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Onať také jako loupežník úklady činí, a zoufalce na světě rozmnožuje.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Komu běda? komu ouvech? komu svady? komu křik? komu rány darmo? komu červenost očí?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Těm, kteříž se zdržují na víně; těm, kteříž chodí, aby vyhledali strojené víno.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Nehleď na víno rdící se, že vydává v koflíku záři svou, a přímo vyskakuje.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Naposledy jako had uštípne, a jako štír ušťkne.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Oči tvé hleděti budou na cizí, a srdce tvé mluviti bude převrácené věci,
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 A budeš jako ten, kterýž spí u prostřed moře, a jako ten, kterýž spí na vrchu sloupu bárky.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Díš: Zbili mne, a nestonal jsem, tloukli mne, a nečil jsem; když procítím, dám se zase v to.
»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
