Jób 8
1 Tedy odpovídaje Bildad Suchský, řekl:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 Dokudž mluviti budeš takové věci, a slova úst tvých budou jako vítr násilný?
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
3 Což by Bůh silný neprávě soudil, a Všemohoucí což by převracel spravedlnost?
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
4 Synové zajisté tvoji že zhřešili proti němu, proto pustil je po nepravosti jejich.
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
5 Kdybys ty opravdově hledal Boha silného, a Všemohoucímu se modlil,
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
6 A byl čistý a upřímý: jistě žeť by se hned probudil k tobě, a napravil by příbytek spravedlnosti tvé.
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
7 A byly by první věci tvé špatné, poslední pak rozmnožily by se náramně.
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
8 Nebo vzeptej se, prosím, věku starého, a nastroj se k zpytování otců jejich.
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
9 (Myť zajisté včerejší jsme, aniž jsme čeho povědomi; k tomu dnové naši jsou jako stín na zemi.)
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
10 Zdaliž tě oni nenaučí, a nepovědí tobě, a z srdce svého nevynesou-liž slov?
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
11 Zdali roste třtí bez bahna? Roste-liž rákosí bez vody?
"Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
12 Nýbrž ještě za zelena, dříve než vytrháno bývá, ano prvé než jaká jiná tráva, usychá.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
13 Tak stezky všech zapomínajících se na Boha silného, tak, pravím, naděje pokrytce zahyne.
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
14 Klesne naděje jeho, a doufání jeho jako dům pavouka.
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
15 Spolehne-li na dům svůj, neostojí; chytí-li se ho, nezdrží.
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
16 Vláhu má před sluncem, tak že z zahrady jeho výstřelkové jeho vynikají.
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
17 Při vrchovišti kořenové jeho hustě rostou, i na místech skalnatých rozkládá se.
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
18 A však bývá-li zachvácen z místa svého, až by se ho i odečtlo, řka: Nevidělo jsem tě:
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19 Tožť ta radost života jeho, a z země jiný vykvetá.
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."
20 Aj, Bůh silný nepohrdá upřímým, ale nešlechetným ruky nepodává:
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21 Až i naplní smíchem ústa tvá, a rty tvé plésáním,
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22 Když nenávidící tebe v hanbu oblečeni budou, a stánku lidí bezbožných nikdež nebude.
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
