Zechariah 8
1 Hiche jou chun hatchungnung Pakaija kon in thupeh khat ahung kitnin hitin ati,
Vidare kom HERREN Sebaots ord; han sade:
2 Hatchungnung Pakaiyin hitin aseije, Zion kangailut nahi agil lheh jeng in ahi, Jerusalem ka ngailut nahin eival-lhum jeng in ahi.
Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Sion, ja, med stor vrede nitälskar jag för henne.
3 Tun Pakaiyin hitin aseije, keima Zion ah kahung kilekit tai chuleh keima Jerusalema kachen ding ahi, chuteng leh Jerusalem khopi chu kitahna khopi kiti ding ahi, hatchungnung Pakai molchu moltheng kiti ding ahi.
Så säger HERREN: Jag vill vända: åter till Sion och taga min boning i Jerusalem; och Jerusalem skall kallas "den trogna staden", och HERREN Sebaots berg "det heliga berget".
4 Hichehi hatchungnung pen Pakaiyin hitin aseije, tesepu le tehsepi ho Jerusalem lam lhongpia hi mol akiphouva vahlediu khopi ningkoija toukhom diu ahi.
Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skola gamla män och gamla kvinnor vara att finna på gatorna i Jerusalem, var och en med sin stav i handen, för hög ålders skull.
5 Khopi lamlhongpia chu pasal chapang holeh numei chapang ho akichemma dimset diu ahi.
Och stadens gator skola vara fulla av gossar och flickor, som leka där på gatorna,
6 Hichehi hatchungnung pen Pakaiyin aseije tutahin hitiho chu Pathen mite hon lhom chalah-a hin hithei dingin gel ahahsai ahinla hatchungnungpen Pakai dinga ipi ahahsa um ding ham? tin hatchungnung Pakaiyin aseije.
Så säger HERREN Sebaot. Om än sådant på den tiden kan komma att synas alltför underbart för kvarlevan av detta folk, icke måste det väl därför synas alltför underbart också för mig? säger HERREN Sebaot.
7 Hichehi hatchungnung Pakaiyin asei ahi, veovin keiman kamite solamma konle lhumlama konna ka huhdoh ding ahi.
Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall frälsa mitt folk ut ur både österland och västerland
8 Keiman ainnu Jerusalema lungmong sella kachensah diu ahi. Amahohi kamiteu hiding, chuleh keimahi a Pathenu kahiding thudih tahle kitahna neitah a achung'uva kavaihom ding ahi.
och låta dem komma och bosätta sig i Jerusalem; och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud, i sanning och rättfärdighet.
9 Thaneipen Pakaiyin hitin aseije, hat inlang na natoh hi tongchai in, hatchungnungpen Pakaiyin aseije, hiche Hou-in hi aleibul akigonna pat in themgao hon in asah chai diu daan ana seisau ahitai.
Så säger HERREN Sebaot: Fatten mod, I som i denna tid hören dessa ord av samma profeters mun, som talade på den tid då grunden lades till HERREN Sebaots hus, templet som skulle byggas upp.
10 Hou-in natoh ahung kipat tilchun natongho thaman ding leh gancha thaman peh ding sum ana umpon, jetle veija galmi ana umjeh in chele vale jong tijat anauma, ajehchu keiman mitinchu kana kidouto sahin ahi.
Ty före den tiden var människornas arbete lönlöst och djurens arbete fåfängt; ingen hade någon ro för sina ovänner, vare sig han gick ut eller in, ty jag eggade alla människor mot varandra.
11 Tunvang kamite amoh chengse chu tumasanga kabol lou ding ahitai tin hatchungnungpen Pakaiyin aseijin ahi.
Men nu är jag icke mer så sinnad mot kvarlevan av detta folk som jag var i forna dagar, säger HERREN Sebaot.
12 Ajehchu keiman nangho lah a chamdella phattheina muchi kitu tan ahi. Lengpithei hung gaphat in leiset in anche louhing hin sepdoh intin chuleh vanna konin daitwi hungneng ding ahitai. Hitichun keiman Judah le Israel amoh chengse chu phatthei bohna gou kalosah ding ahi.
Ty nu skall friden skaffa utsäde, vinträdet skall giva sin frukt, jorden skall giva sin gröda, och himmelen skall giva sin dagg; och jag skall låta kvarlevan av detta folk få allt detta till sin arvedel.
13 Namdang laha Judah le Israel chu sapset changmi kana hisah ahi. Ahinla hichu hita lou ding, tuahi keiman nanghohi kahuhdoh a phatthei konna nam mite kahisah diu ahi. Hijeh chun kicha hih in, hat in lang Hou-in sahphat kitna natohchu pantan.
Och det skall ske, att likasom I, både Juda hus och Israels hus, haven varit ett exempel som man har nämnt, när man förbannade bland hedningarna, så skolen I nu, då jag har frälsat eder, tvärtom bliva nämnda, när man välsignar. Frukten icke, utan fatten mod.
14 Ajeh chu hiche hi hatchungnung Pakaiyin asei ahi. Napu napateu vin eina phin lunghang jeh in nangho chu kana engbol nahiuve.
Ty så säger HERREN Sebaot: Likasom jag, när edra fäder förtörnade mig, beslöt att göra eder ont, säger HERREN Sebaot, och icke sedan ångrade det,
15 Tunvang Judah mipite leh Jerusalem phattheiboh dinga gel lhuhna kanei ahitai. Hijeh chun kicha hih in,
så har jag tvärtom i denna tid beslutit att göra gott mot Jerusalem och Juda hus; frukten icke.
16 Ahinla nangin hichehi na bol tei ding ahi. Khat le khat thutah kiseipeh touvin, chamna umdoh theina dingin thudih in thutan-un.
Men detta är vad I skolen göra: Talen sanning med varandra; domen rätta och fridsamma domar i edra portar.
17 Lunggel dihlouvin kichangto hih-un, thutah'a na kihahsel na petchah in lang jouleh nal seija na kipehna su tang jong in,
Tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra, och älsken icke falska eder; ty allt sådant hatar jag, säger HERREN.
18 Hiche ahin hatchungnung Pakaija kon thupeh khat ahung lhung kitne,
Och HERREN Sebaots ord kom till mig; han sade:
19 Hichehi hatchungnung Pakaija konna thupeh ahi. Lhali lhinna a na an-ngolna lha-nga channa a na-angolna a, lhasagi lhinna a na an-ngolna chuleh lhasom lhinna a na an-ngolna hochu Juda mipite dinga thanop nale kipana chuleh haldohna an-ngol hihen. Hijehchun thutahle chamna chu kolchah un,
Så säger HERREN Sebaot: Fastedagarna i fjärde, femte, sjunde och tionde månaden skola för Juda hus bliva till fröjd och glädje och till sköna högtider. Men älsken sanning och frid.
20 Hichehi hatchungnung Pathen in aseije, vannoi leiset khopia kon in chitin namtin mipite Jerusalema hung vahlut diu ahi.
Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skall det ske att folk skola komma hit och många städers invånare;
21 Khopi khatna mite chun khopi khatna mite kom ah hungun Pakai phattheiboh thumdingin Jerusalema cheute atidiu ahi. Hatchungnung Pakai hou ding in cheute ati diu ahi keivang kakipattai, ati.
och invånarna i den ena staden skola gå till den andra och säga: "Upp, låtom oss gå åstad och bönfalla inför HERREN och söka HERREN Sebaot; jag själv vill ock gå åstad."
22 Mitamtah leh thaneitah nam miteho chu Jerusalema hung uvintin hatching nung Pakai phatthei bohna ahung thumdiu ahi.
Ja, många folk och mäktiga hednafolk skola komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem och bönfalla inför HERREN,
23 Hatchungnung Pakaiyin hitin aseije, Hiche nikho teng chuleh vannoi leiset a chitin namtin pao tintang a kon in michom chom somlekhat chengin hung uvintin Judah mikhat ponmang tuh uvintin, lungset tah in neikilhon piuvin ajehchu nangho hi Pathen nin na umpi uve tin kaja uve ati ding’u ahi.
Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall det ske att tio män av allahanda tungomål som talas bland hednafolken skola fatta en judisk man i mantelfliken och säga: "Låt oss gå med eder, ty vi hava hört att Gud är med eder."
