Tingtoeng 77
1 Jeduthun te aka mawt ham Asaph kah Jeduthun tingtoenglung Pathen taengah ka ol ka huel tih ka pang. Pathen taengah ka ol ka huel tih kai taengla a hna han kaeng.
För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
2 Ka citcai tue vaengah ka Boeipa ka toem. Khoyin ah ka ban ka lam tih kha tlaih pawh. Ka hinglu hloep ham a aal.
Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
3 Pathen ka ngaidam tih ka ko. Lolmang ka taeng vaengah ka mueihla rhae.
På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
4 Ka mikhmuh ah miklung nan buem tih kai n'cahoeh he ka thui lek pawh. (Selah)
Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)
5 Khosuen hlamat kum kah khohnin te ka poek.
Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
6 Khoyin ah ka rhotoeng ka ngaidam. Ka thinko ah lolmang ka taeng tih ka mueihla a sat.
Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
7 Ka Boeipa loh kumhal duelam nim n'hlahpham vetih koekthoek kan doe bal eh ti voel pawt nim?
Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
8 A sitlonah loh a yoeyah la a toeng vetih a olkhueh loh cadilcahma phoeikah cadilcahma ham bawtpat pawn a ya?
Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
9 Pathen loh sitlohthamlam ham a hnilh tih a haidamnah te thintoek loh a uep bal nim? (Selah)
Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
10 Ka nue coeng ka ti vaengah he Khohni kah bantang kut loh n'talh.
Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)
11 BOEIPA kah khoboe tah ka ngaidam rhoe ka ngaidam pai tih hlamat lamkah na khobaerhambae khaw ka ngaidam.
Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
12 Te dongah na bisai boeih te ka thuep vetih na bibi boeih te lolmang ka taeng puei ni.
Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
13 Pathen namah kah longpuei cim ah mebang pathen lae Pathen bangla aka tanglue bal?
jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
14 “Khobaerhambae aka saii Pathen namah loh pilnam rhoek taengah na sarhi khaw na tueng sak.
Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
15 Na pilnam Jakob neh Joseph koca te bantha neh na tlan. (Selah)
Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
16 Tui rhoek loh Pathen namah m'hmuh uh. Tui rhoek loh namah m'hmuh uh vaengah kilkul uh tih a laedil pataeng tlai.
Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)
17 Khomai loh tui han hawk. Khomong khaw a ol hum. Na thaltang rhoek khaw thui.
Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
18 Humhae khui lamkah na khohum ol ah rhaek la phaa tih lunglai khaw tlai coeng, diklai khaw hinghuen coeng.
Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
19 Tuitunli dongkah na longpuei neh tui puei dongah khaw na lamkat patoeng, lamkat patoeng om dae na kholaeh ming uh pawh.
Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
20 Na pilnam te Moses kut, Aaron kut neh tuping bangla na mawt.
Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke. Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.
