< 2 Manghai 12 >
1 Jehu kah a kum rhih dongah Jehoash te manghai tih Jerusalem ah kum sawmli manghai. A manu ming tah Beersheba lamkah Zihiah ni.
I Jehus sjunde regeringsår blev Joas konung, och han regerade fyrtio år i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, från Beer-Seba. 2 Krön 24,1 f.
2 Jehoash loh amah tue khuiah tah khosoih Jehoiada kah a thuinuet bangla BOEIPA mikhmuh ah a thuem ni a saii.
Och Joas gjorde vad rätt var HERRENS ögon, så länge han levde, prästen Jojada hade varit hans lärare.
3 Te cakhaw hmuensang te khoe pawh. Hmuensang ah pilnam a nawn tih a phum pueng.
Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.
4 Jehoash loh khosoih rhoek taengah, “BOEIPA im la a khuen hmuencim tangka boeih khaw, hlang aka pongpa rhoek kah tangka khaw, amah phu dongkah hinglu tangka khaw, hlang lungbuei lamloh BOEIPA im la khuen ham aka cet tangka boeih khaw,
Och Joas sade till prästerna: »Alla penningar vilka såsom heliga gåvor inflyta till HERRENS hus, gångbara penningar, sådana som utgöra lösen för personer, efter det värde som för var och en bestämmes, och alla penningar som någon av sitt hjärta manas att bära till HERRENS hus,
5 khosoih rhoek long khaw amah kah a hmat hlang taeng lamkah te amamih loh doe uh saeh lamtah im a puut cungkuem a hmuh vanbanglaBOEIPAim kah a puut te amih loh biing uh saeh,” a ti nah.
dem skola prästerna taga emot, var och en av sina bekanta, och de skola därmed sätta i stånd vad som är förfallet på HERRENS hus, överallt där något förfallet finnes.»
6 Tedae manghai Jehoash a kum kul kum thum a lo duela khosoih rhoek loh im puut te biing uh pawh.
Men i konung Joas' tjugutredje regeringsår hade prästerna ännu icke satt i stånd vad som var förfallet på huset.
7 Te dongah manghai Jehoash loh khosoih Jehoiada neh khosoih rhoek te a khue. Te phoeiah amih te, “Balae tih im puut te na biing uh pawh? Te dongah na hmat taeng lamkah tangka te lo uh lamtah im puut dongkah ham tloeng uh laeh boeh,” a ti nah.
Då kallade konung Joas till sig prästen Jojada och de övriga prästerna och sade till dem: »Varför sätten I icke i stånd vad som är förfallet på huset? Nu fån I icke längre taga emot penningar av edra bekanta, utan I skolen lämna dem ifrån eder till det som är förfallet på huset.»
8 Khosoih rhoek loh a rhoih uh dongah pilnam taeng lamkah tangka te coi uh voel pawt tih im puut te khaw biing uh pawh.
Och prästerna samtyckte till att icke taga emot penningar av folket, och ej heller befatta sig med att sätta i stånd vad som var förfallet på huset.
9 Khosoih Jehoiada loh thingkawng pakhat te a loh tih a tlaeng dongah a khui a buet. Te te BOEIPA im la aka kun hlang kah bantang, bantang kah hmueihtuk taengah a khueh. Te vaengah BOEIPA im la aka pawk tangka boeih te cingkhaa aka tawt khosoih rhoek loh a khuila a sang uh.
Då tog prästen Jojada en kista och borrade ett hål på locket och ställde den bredvid altaret, på högra sidan, när man går in i HERRENS hus. Och prästerna som höllo vakt vid tröskeln lade dit alla penningar som inflöto till HERRENS hus.
10 Thingkawng dongkah tangka hlom te a hmuh van neh manghai kah cadaek neh khosoih ham te cet rhoi. Te phoeiah BOEIPA im kah a hmuh tangka te a cun tih a tae.
Men så snart de då märkte att mycket penningar fanns i kistan, gick konungens sekreterare ditupp jämte översteprästen, och de knöto in och räknade sedan de penningar som funnos i HERRENS hus.
11 Tangka te aka soepsoei rhoek loh BOEIPA im bi saii aka saii aka dawn, aka dawn rhoek kah a kut, a kut dongah a tloeng pauh. Te phoeiah thing kutthai taeng neh BOEIPA im kah bi aka saii, im aka sa rhoek taengah a paek.
Därefter överlämnades de uppvägda penningarna åt de män som förrättade arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus, och dessa betalade ut dem åt de timmermän och byggningsmän som arbetade på HERRENS hus,
12 Im aka biing rhoek taeng neh lungto aka phaek taengah khaw, thing aka lai taeng neh BOEIPA im puut biing nah ham lungto lungrhaih ham khaw, te boeih te im biing vaengkah ham a paek.
och åt murarna och stenhuggarna, så ock till inköp av trävirke och huggen sten för att sätta i stånd vad som var förfallet på HERRENS hus, korteligen, till alla utgifter för att sätta huset i stånd.
13 Tedae BOEIPA im kah a khuen tangka lamloh BOEIPA im kah cakben baeldung, paitaeh, baelcak, olueng, sui hnopai neh cakben hnopai boeih khaw saii pawh.
Men man gjorde inga silverfat för HERRENS hus, ej heller knivar, skålar, trumpeter eller andra föremål av guld eller av silver, för de penningar som inflöto till HERRENS hus,
14 Te te bitat aka saii rhoek taengah a paek uh tih te nen te BOEIPA im a moem uh.
utan man gav dem åt arbetarna, och dessa satte därför HERRENS hus i stånd.
15 Amih khaw uepomnah neh a saii uh dongah bitat aka saii rhoek taengah paek ham amih kut ah tangka a paek uh hlang rhoek te a tae uh voel moenih.
Och man höll icke någon räkenskap med de män åt vilka penningarna överlämnades, för att de skulle giva dem åt arbetarna, utan de fingo handla på heder och tro.
16 Khosoih la a om uh dongah hmaithennah tangka neh boirhaem tangka tah BOEIPA im la khuen pawh.
Men skuldoffers- och syndofferspenningarna gingo icke till HERRENS hus utan tillföllo prästerna.
17 Te vaengah Aram manghai Hazael te cet tih Gath a vathoh thil. Te te a loh van neh Jerusalem te paan hamla Hazael loh a maelhmai a hooi.
På den tiden drog Hasael, konungen i Aram, upp och belägrade Gat och intog det, därefter ställde Hasael sitt tåg upp mot Jerusalem.
18 Judah manghai Jehoash loh a napa Judah manghai rhoek, Jehoshaphat, Jehoram neh Ahaziah loh a hoep hnocim cungkuem neh amah hnocim khaw, BOEIPA im neh manghai im thakvoh khuikah a hmuh sui boeih te khaw a loh tih Aram manghai Hazael taengla a pat daengah Jerusalem lamloh khoe uh.
Då tog Joas, Juda konung, allt vad hans fäder Josafat, Joram och Ahasja, Juda konungar, hade helgat åt HERREN, och vad han själv hade helgat åt HERREN, och allt guld som fanns i skattkamrarna i HERRENS hus och i konungshuset, och sände det till Hasael, konungen i Aram, och då lämnade denne Jerusalem i fred.
19 Joash kah ol noi neh a saii boeih te Judah manghai rhoek kah khokhuen olka cabu dongah a daek uh moenih a?
Vad nu mer är att säga om Joas och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
20 A sal rhoek te thoo uh tih lairhui neh a hlaengtang uh coeng dongah Silla la aka suntla Joash te Bethmillo ah a ngawn uh.
Och hans tjänare uppreste sig och sammansvuro sig och dräpte Joas i Millobyggnaden, som sträcker sig ned mot Silla.
21 A sal Shimeath capa Jozakhar neh Shomer capa Jehozabad loh anih te a ngawn tih duek. Te dongah anih te David khopuei kah a napa rhoek taengah a up uh. Te phoeiah a capa Amaziah te anih yueng la manghai.
Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slogo honom till döds. Och man begrov honom hos hans fäder i Davids stad. Och hans son Amasja blev konung efter honom